Idag firar jag min 329 dag som självständig. Jag vet inte om det har blivit bättre men någonstans är det inte det som är poängen. Allting handlar om att lära sig se saker och ting från olika perspektiv, vända och vinkla, tills det känns bra. Få saker som gjort ont att kännas annorlunda. Acceptera situationen och göra det bästa utav den. Som att vänja sig vid ensamheten. Och det har jag gjort.
Oavsett hur ensam jag en gång kände mig, så är jag inte ensam. Jag befinner mig i mitten av människorna jag älskar och som älskar mig. Det tog bara ett litet tag att se det, inse det, acceptera det. Nu är jag min egen och jag kanske inte är helt nöjd. Men helt nöjd blir man aldrig. Så vad säger ni?
Circle of life..
I can not walk in these shoes, they hurt my toes. 