Har haft en sentimental kväll med Sofie. Suttit i min breda fönsterkarm och pratat ut om känslor. Druckit te med mjölk och honung i mitt kök. Varit nära på att gråta en skvätt och sjungit så innerligt (och falskt) vi nu kunnat till diverse kärlekslåtar. Kärlekslåtar som klyver ens hjärta, varje gång.
Nu ska jag ta en dusch. Krypa ner bland mina puffiga sängkläder och sova alldeles för få timmar. Imorgon kommer lönen. Imorgon ska jag shoppa. Vi hörs då. Xoxo
Jag vet att alla romanser inte går till historien, även fast man i stundens hetta och genom många fina år, tror det. Jag vet att många rycker på axlarna och tänker, jaha, ännu en bortkastad kärlekshistoria till samlingen, utan att egentligen tänka på vad den faktiskt betytt och vilka spår den lämnat i ens själ. Men jag har aldrig sett oss som en bortkastad kärlekshistoria, jag trodde verkligen att vår romans skulle gå till historien. Du har verkligen satt dig fast på mig på ett sätt jag aldrig kommer förstå, etsat dig fast i min själ av en anledning jag trodde jag visste men inte längre vet. Du är något alldeles speciellt för mig, något alldeles alldeles särskilt som jag kommer bära med mig resten av livet. Och det stör mig inte ens. För ingen har någonsin väckt så mycket känslor i mig, ingen har någonsin satt så djupa spår i mig som du. Du lärde mig att känna och att älska och det är jag evigt tacksam för. För en del av mig kommer alltid att älska dig, på ett annat sätt än förut, men fortfarande på ett sätt jag aldrig älskat någon på förut. Och är inte det fint, så säg.
Håkan Hellström, Tivoli, 2003/2004.
Har haft ett par jobbiga dagar, jobbat 14 h-pass och stressat rundor. Försökt finnas där för människor som trots att dem behöver min hjälp, inte kan ta emot den. Jag har känt mig så liten, för det finns inget som gör mer ont än att se dem man älskar må dåligt, när man själv inte är kapabel till att hjälpa till. Family comes first. Tänk på det mina vänner.
Jag har haft en vit helg och det känns bra, jag behövde den här helgen för att reda ut saker och ting och nu känner jag mig utvilad inför en ny vecka. På fredag är det Valborg och eftersom jag börjat sträcklyssna på Håkan igen den senaste tiden och jag vill så hemskt gärna åka till Milano. Vet inte hur Håkan kan påminna mig om Milano, men jag lyssnade på honom när jag först anlände dit och åkte igenom gatorna med hans röst i ipoden. Håkan får mig att vilja äta sushi-appe, sitta på ett mysigt torg och granska människor, praise the lord och skratta åt pygmeos med Julia. Och shoppa lite. Så klart. Jävla Håkan. Fina Julia, hör av dig, snarast!
Later XOXO!
Åh. Skit också. Tyckte väl att mitt smink blev för bra för den här kvällen. Bah. Nu sticker jag till Hampan och styr upp det så gott jag kan. Xo mina vänner!
Känner mig som den största party poopern alive. Skulle egentligen göra den här torsdagen med alla mina fina tjejer men tröttheten slog tillbaka. Att gå upp klockan fem på morgonen sätter sina spår, särskilt när man vet att morgondagen utlovar en nästan lika tidig morgon. Så what to do? Jag är inte så god damn young längre, 20 år om 60 dagar. (Ja, jag räknade precis i brist på annat)
Annars har jag haft en fantastisk dag. Jobbade med M som var mycket roligare än jag trodde. Mötte upp lite vänner efter jobb och åt sen långlunch i solen. Åkte hem och dog i min säng. Oviktiga detaljer. Imorgon ska jag lägga upp Milano-bilderna. Fan vad jag saknar Milano. Här ovanför är den mest inspirerande bild jag kunde hitta för stunden. Och nej, jag överväger varken kniven eller botox, så provocerande ska jag icke vara. Jag är trotsallt tillbaka i Sverige nu och här provocerar man icke. Nej nej, big no no!
Nighty!
Ciao bloggiz! Klockan närmar sig midnatt och jag har precis plattat min blonda risbuske till hår och sminkat mig. Tatah! Ikväll gör vi Milano i killersheels på en söndag. Trillar jag ikväll så bryter jag garanterat något, men jag ska försöka balansera i mina 15 cm’s (tror nästan dem är det iallafall) så gott det går. Bryter jag något blir jag tvungen att stanna i Milano vilket i och för sig hade varit mycket bättre än att behöva åka hem imorgon. Men verkligheten kallar, tyvärr. Nu ska vi dricka rosé och sen dra till Hollywood. Bling bling!
Ciao! Kort och gott, livet leker i Milano. Igår skulle vi visserligen slå klackarna i taket men somnade. Siestan blev till djupsömn och vid halv 1, oduschade och ofräscha bestämde vi oss för att gå ut ändå men somnade istället sött i Julias stenhårda 90säng. Ja, jag hade ganska ont i ryggen efter 13 timmars sömn.
Up and go! Tog metron till California bakery och åt brunch. Delicious och mättande. Nästan 7 timmar senare har jag fortfarande glömt bort hur det känns att vara hungrig. Kan i och för sig också ha att göra med att jag och Julia drack Cappucino och delade på världens finaste cupcakes på ett mysigt café innan vi tackade för vår sista gemensamma shoppingrunda på ett bra tag, buhu!
Idag gick jag lös med VISA-kortet, köpte mig ett par nya heels från Mango och förälskade mig i Abercrombie & Fitch atmosfären. Nej, det har verkligen inget att göra med att killarna som jobbar där är gorgeous, att det doftar gudomligt i hela butiken (doften sipprar ut genom ventilationen, ut på gatan, mjau) eller att kläderna är fina, men onödigt dyra.. nejnej, inte alls. Julia sa precis ”Åh Maria, vi måste stänga dörren så att doften inte sipprar ut ur rummet” ja, för doften sitter verkligen i håret, kläderna, allt! Köpte mig världens skönaste hoodie och den sötaste sommarklänningen ever. Bruna ben och solsken i Helsingborg, nu, grazie!
Ikväll ska vi gå ut. Ja! På en söndag. Människorna i Milano lever tydligen även på söndagar till skillnad från Helsingborg som fullständigt går i dvala. Milano är verkligen passionerat, Italienarna är verkligen passionerade och njuter av livet på ett sätt svenskarna aldrig skulle kunna drömma om. Atmosfären här är så genuint harmoniskt att man blir lycklig bara man tittar ut genom fönstret.
Det enda jag har att klaga på att dagen bjöd på regn, men till och med det doftade gott. Sommarregn och blött torg. Jag vill aldrig åka hem.
(PS! Ja, det är klart ni ska få se en massa bilder när jag återvänder hem. Har varit dålig på att fota annat än den fantastiska mat jag ätit under resan, MEN, ikväll ska jag ta med kameran ut och ta lite kickass bilder så att ni fattar att jag levt gott här nere)
I can not walk in these shoes, they hurt my toes. 
